OVK är förkortningen för obligatorisk ventilationskontroll. Det formella namnet i lagstiftningen är funktionskontroll av ventilationssystem, och det handlar om en återkommande kontroll som byggnadens ägare måste låta en certifierad person utföra. Kravet infördes 1991 efter att sjuka hus och dåligt inomhusklimat hade blivit ett uppmärksammat problem, och det ligger i dag i plan- och bygglagen.
Syftet med kontrollen
Boverket beskriver syftet som att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat och att ventilationssystemen fungerar på avsett sätt. Kontrollen är också ett verktyg för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, där luftföroreningar, radon och hälsa ingår.
Det är viktigt att förstå vad en godkänd OVK faktiskt säger. Den visar att systemet i huvudsak fungerar enligt de regler som gällde när det togs i bruk. Den visar inte att huset uppfyller dagens byggregler, och den garanterar inte att luftkvaliteten i varje enskilt rum är god. Ett hus från 1965 med mekanisk frånluft bedöms mot 1965 års krav, inte mot dagens.
Var kravet står
Lagstödet är fördelat på tre nivåer:
| Nivå | Bestämmelse | Vad den reglerar |
|---|---|---|
| Lag | PBL 8 kap. 25 § | Ägaren ska se till att ventilationen kontrolleras av en funktionskontrollant |
| Förordning | PBF 5 kap. 1–7 §§ | Första och återkommande besiktning, protokoll, intyg, ägarens skyldighet att åtgärda |
| Föreskrift | BFS 2011:16 (OVK) | Intervall, undantag, senareläggning och certifiering av kontrollanter |
Till detta kommer Boverkets allmänna råd 2012:7 (OVKAR) som beskriver hur besiktningen bör gå till och vilka energiåtgärder kontrollanten bör föreslå. PBL ändrades den 1 juli 2026 genom Lag 2026:712, men OVK-kravets innebörd, intervall och behörigheter är oförändrade.
Två sorters besiktning
PBF 5 kap. 1 § skiljer på första besiktning och återkommande besiktning.
Första besiktningen görs innan ett nytt ventilationssystem tas i bruk, vid nybyggnad eller när ett system byts ut. Då kontrolleras att funktion och egenskaper stämmer med gällande föreskrifter, att systemet inte innehåller föroreningar som kan spridas i byggnaden, att skötselinstruktioner finns lätt tillgängliga och att allt i övrigt fungerar som avsett (PBF 5 kap. 2 §).
Den återkommande besiktningen upprepas med tre eller sex års mellanrum beroende på byggnad och system. Vid den kontrolleras att systemet i huvudsak fortfarande uppfyller de regler som gällde när det togs i bruk, och kontrollanten ska dessutom undersöka vilka åtgärder som kan förbättra energihushållningen utan att inomhusklimatet försämras (PBF 5 kap. 3 §).
Vilka byggnader omfattas
Alla byggnader med ventilationssystem omfattas i grunden, men reglerna varierar:
- Flerbostadshus, kontor och liknande: återkommande OVK vart 3:e år med FT/FTX, vart 6:e år med S, F eller FX.
- Förskolor, skolor, vårdlokaler och liknande: vart 3:e år oavsett system.
- En- och tvåbostadshus: bara första besiktning vid FT, FX eller FTX, ingen återkommande. Med självdrag eller F finns inget krav alls.
- Industribyggnader, ekonomibyggnader och hemliga försvarsbyggnader: undantagna, men kontors- och personalutrymmen i en industribyggnad bör kontrolleras.
En och samma fastighet kan ha flera system. Ett bostadshus med F-ventilation i lägenheterna och FTX i en butikslokal i bottenvåningen får då två olika intervall.
Vem som gör jobbet
Kontrollen utförs av en sakkunnig funktionskontrollant som är certifierad av RISE eller Kiwa. Det finns två behörighetsnivåer: N för självdrag, F och FX samt småhus, och K för alla byggnader oavsett system (BFS 2011:16 6 §). Ett flerbostadshus med FTX kräver alltså en K-kontrollant. Anlitas fel behörighet är besiktningen inte giltig.
Ägaren väljer själv kontrollant och betalar för besiktningen. Ansvaret för att den blir gjord ligger alltid på ägaren, även om ett hyresavtal lägger uppgiften på någon annan.
Vad som händer efteråt
Kontrollanten skriver ett protokoll med resultatet, angivet som godtagbart eller ej godtagbart per system och utrymme, tillsammans med uppgifter om luftflöden, drifttider och installerad eleffekt (PBF 5 kap. 4 §). Ett exemplar går till ägaren och ett till kommunens byggnadsnämnd (5 §). Kontrollanten utfärdar också ett intyg med datum för nästa besiktning, och det intyget ska ägaren sätta upp på en väl synlig plats i byggnaden, i praktiken i trapphuset (6 §).
Visar protokollet brister ska ägaren åtgärda dem snarast möjligt (PBF 5 kap. 7 §). Kommunen begär normalt ett godkänt protokoll efter åtgärd, med en frist som brukar ligga på tre till sex månader. Görs ingen OVK alls kan byggnadsnämnden besluta om åtgärdsföreläggande enligt PBL 11 kap. 19 §, och det kan förenas med vite enligt 11 kap. 37 §.
Gäller det ditt hus?
Alla flerbostadshus och lokaler omfattas: bostadsrättsföreningar, hyresfastigheter, kontor, skolor och förskolor, vårdlokaler, hotell och restauranger, butiker och garage. För villor och radhus gäller bara en första besiktning vid FTX, FT eller FX. Prisbilden per byggnadstyp finns på prissidan.