Var ska OVK-intyget sitta?

På en väl synlig plats i byggnaden enligt PBF 5 kap. 6 §, i praktiken i trapphuset eller entrén. Intyget visar datum för besiktningen, resultatet och när nästa besiktning ska ske. Saknas intyg är det ett tecken på att OVK antingen inte gjorts eller att ägaren inte anslagit det.

Kan jag få se hela protokollet?

Ja. Hyresgäster har rätt att ta del av ventilationsprotokollet, vilket bland annat Solna stad informerar fastighetsägare om. Protokollet skickas dessutom till byggnadsnämnden och blir allmän handling, så det kan begäras ut från kommunen om hyresvärden inte lämnar det.

Vart vänder jag mig om luften är dålig?

Först till hyresvärden. Hjälper inte det kan du klaga till kommunens miljökontor, som prövar inomhusmiljön enligt miljöbalken och Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18). Miljönämnden kan ställa krav parallellt med byggnadsnämndens OVK-tillsyn.

Hyresgästens rätt till OVK-protokoll och intyg

Som hyresgäst har du inget ansvar för att OVK blir gjord – det ligger helt på fastighetsägaren. Däremot har du rätt att veta hur ventilationen i huset mår: intyget ska sitta synligt i byggnaden, protokollet får du ta del av hos hyresvärden eller begära ut från kommunen, och vid dålig inomhusmiljö finns en egen klagoväg via kommunens miljökontor.

Två dokument, två syften

Efter varje besiktning upprättar funktionskontrollanten ett protokoll och ett intyg (PBF 5 kap. 4–5 §§). Intyget är kortfattat: datum för besiktningen, resultatet och datum för nästa besiktning. Protokollet är det fullständiga underlaget med resultat per system och utrymme (godtagbart eller ej godtagbart), anmärkningar, uppmätta luftflöden, drifttider, installerad eleffekt och kontrollantens förslag på energiåtgärder.

Ägaren får ett exemplar av protokollet, byggnadsnämnden ett annat – båda från kontrollanten. Intyget ska ägaren anslå väl synligt i huset enligt PBF 5 kap. 6 §.

Intyget i trapphuset – läs det så här

Leta i entrén eller trapphuset. Där ska intyget hänga, och det ger tre uppgifter du kan använda:

Datum för besiktningen. Flerbostadshus med självdrag, F eller FX ska besiktigas vart sjätte år, hus med FT eller FTX vart tredje år (BFS 2011:16 3 §). Är intyget äldre än så har en besiktning sannolikt missats.
Resultatet. Ett ej godtagbart resultat betyder att ägaren ska åtgärda brister snarast möjligt enligt PBF 5 kap. 7 § och att kommunen normalt begär ett godkänt protokoll efter åtgärd.
Nästa besiktning. Ett datum att jämföra med när du nästa gång funderar på luften i lägenheten.

Saknas intyg helt är det antingen inte gjort någon OVK eller så har ägaren låtit bli att sätta upp det. Båda är skäl att fråga hyresvärden.

Rätten att se protokollet

Hyresgäster har rätt att ta del av ventilationsprotokollet; Solna stad påpekar det i sin information till fastighetsägare. Be hyresvärden eller förvaltaren om en kopia. Får du inget svar finns en andra väg: eftersom kontrollanten skickar protokollet till byggnadsnämnden blir det en allmän handling hos kommunen, som kan begäras ut. Nacka kommun anger till exempel att stadsbyggnadsservice lämnar ut tidigare protokoll, och i Stockholm går det att kontrollera digitalt om en fastighet har en registrerad OVK.

I protokollet ser du om just din lägenhet fått anmärkning, till exempel för lågt frånluftsflöde i badrummet, tätade tilluftsventiler eller ett don som satts igen. Vanliga anmärkningar i äldre hus är just avvikande flöden, smuts i kanaler och köksfläktar kopplade till gemensam kanal.

Vad OVK inte säger

Ett godkänt resultat betyder bara att anläggningen i stort motsvarar de föreskrifter som gällde vid idrifttagningen. Den säger inte att huset uppfyller dagens byggregler och inte att luftkvaliteten i varje enskilt rum är god. Upplever du fukt, lukt, drag eller trötthet trots ett godkänt protokoll är det därför inte ett bevis på att allt är i sin ordning – se guiden godkänd OVK men dålig luft.

Så gör du vid problem

Skriv till hyresvärden. Beskriv problemet, hänvisa till eventuella anmärkningar i protokollet och be om åtgärd. Ägaren är skyldig att hålla ventilationen i sådant skick att den fyller sitt ändamål (PBL 8 kap. 14 §).
Saknas OVK helt? Tipsa kommunens byggnadsnämnd. Med stöd av PBL 11 kap. 19 § kan nämnden utfärda ett föreläggande mot ägaren, och 11 kap. 37 § ger möjlighet att koppla vite till beslutet.
Gäller det din inomhusmiljö? Klaga till kommunens miljökontor. Miljönämnden prövar frågan enligt miljöbalken och Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18) och kan ställa krav på ägaren parallellt med OVK-tillsynen.

Byggnadsnämnden och miljönämnden är olika delar av kommunen. Den första bevakar att OVK görs och att brister åtgärdas; den andra bedömer om din bostad är hälsosam att vistas i.

Vad hyresgästen inte behöver betala

Kostnaden för OVK, för åtgärder i husets gemensamma system och för ombesiktning bärs av fastighetsägaren. Undantaget är sådant hyresgästen själv installerat eller byggt om – en motordriven köksfläkt kopplad till husets kanal eller ett don som satts igen vid en egen renovering – där ägaren kan kräva att hyresgästen återställer. Har du inte gjort några ingrepp i ventilationen är anmärkningar i din lägenhet ägarens sak att åtgärda.

Din egen skyldighet: tillträde

Rättigheterna balanseras av en skyldighet. Boende måste ge kontrollanten tillträde till lägenheten vid besiktningen. Aviseringen kommer normalt en till två veckor innan. Utan tillträde kan systemet inte bedömas i sin helhet, lägenheten får anmärkningen ej tillträde och ägaren tvingas boka ett återbesök. Kan du inte vara hemma: lämna nyckel till förvaltaren eller kom överens om en annan tid.

Gäller det ditt hus?

Guiden gäller boende i hyresfastigheter; bostadsrättshavare har motsvarande insyn via sin förening. Vilket system huset har avgör intervallet – vanligast i äldre hyreshus är självdrag eller mekanisk frånluft. Dokumentens innehåll i detalj: protokoll och intyg.

Få pris på OVK

Källor: boverket.se (PBL-kunskapsbanken), riksdagen.se.