Mekanisk frånluft, F-ventilation, sitter i de flesta flerbostadshus från 1960-talet fram till omkring 1990 – hela miljonprogrammet ingår. Systemet är enkelt, men just enkelheten gör det känsligt för allt som de boende gör med ventiler och don. Här går vi igenom hur OVK går till i ett F-hus, vilka regler som styr och varför för låga flöden är det som oftast fäller besiktningen.
Så fungerar ett F-system
En central fläkt, oftast placerad på vinden eller taket, suger ut luft genom kanaler från kök, badrum och wc. Ersättningsluften kommer in utifrån genom spaltventiler i fönsterkarmarna eller ventiler bakom radiatorerna. Det ger ett jämnare flöde än självdrag, men värmen i den utsugna luften går förlorad rakt ut i det fria. BFS 2011:16 definierar F som fläktventilation där endast frånluftsflödet är fläktstyrt – tilluften sköter sig själv.
Den konstruktionen förklarar nästan alla anmärkningar. Fläkten kan bara suga ut det som kan komma in. Täpper någon till uteluftsventilerna mot drag stiger undertrycket i lägenheten, flödet sjunker och luft börjar i stället söka sig in från trapphuset eller grannens kök.
Intervall, behörighet och lagstöd
F-system hör enligt BFS 2011:16 3 § till samma grupp som självdrag och FX. Det ger sex års intervall i flerbostadshus, kontor och liknande byggnader, medan förskolor, skolor och vårdlokaler alltid har tre år. Behörighet N räcker för F i alla byggnadstyper enligt 6 § i samma föreskrift. En- och tvåbostadshus med F omfattas inte av något OVK-krav alls.
Intervallet räknas från den senaste faktiskt utförda besiktningen. Har föreningen missat en besiktning räknas nästa tidpunkt ändå från när den förra skulle ha gjorts; förseningen nollställer inget.
Besiktningen steg för steg
Vid återkommande besiktning kontrolleras enligt PBF 5 kap. 3 § att funktion och egenskaper i huvudsak stämmer med de regler som gällde när systemet togs i bruk, att inga föroreningar kan spridas från systemet, att skötselanvisningar är tillgängliga och att helheten gör sitt jobb. I ett frånluftshus blir det i praktiken följande moment:
- Fläkten. Varvtal, remdrift, lager, motor och drifttider jämförs med underlaget. Tryckstyrning kontrolleras om sådan finns.
- Totalflöde. Mäts vid fläkten eller i huvudkanalen och jämförs med projekterat värde.
- Delflöden. Huvudkanaler först, därefter don för don i kök och våtrum. Mätpunkterna markeras så att nästa kontrollant hittar dem.
- Tilluftsvägar. Att uteluftsventiler finns, är öppna och räcker till för det frånluftsflöde fläkten tar ut.
- Okulär kontroll. Kanaler, spjäll, brandskydd och don granskas för smuts och otätheter.
- Dokumentation. För S- och F-system räcker ett driftkort enligt Boverkets allmänna råd. Saknas det ska kontrollanten uppmana ägaren att ta fram ett.
Protokollet redovisar resultat som godtagbart eller ej godtagbart, ofta per system och utrymme, tillsammans med luftflöden, drifttider och installerad eleffekt (PBF 5 kap. 4 §).
Vanliga anmärkningar i frånluftshus
- Luftflöden under projekterat värde. Den vanligaste anmärkningen: smutsiga don, otäta kanaler eller ett feljusterat system ger för lite frånluft i vissa lägenheter.
- Obalans mellan lägenheter. Lägenheter nära fläkten får för mycket, de längst bort för lite. Åtgärdas med injustering.
- Tätade uteluftsintag. Boende har stängt eller tapetserat över ventilerna för att slippa kall luft.
- Smuts i fläkt och kanaler. Föroreningar minskar flödet och kan spridas i huset; rengöring krävs.
- Spiskåpa med motor på F-kanalen. En motordriven fläkt får inte kopplas till det gemensamma frånluftssystemet, eftersom den trycker in os hos grannarna.
- Igensatta eller borttagna don efter kök- och badrumsrenoveringar.
- Slitna remdrifter, fel drifttider och otäta kanaler på fläktsidan.
Ingen av dessa brister rättas av kontrollanten. OVK är en kontroll; åtgärden görs av en ventilationstekniker innan ombesiktning, och ett godkänt protokoll efter åtgärd är det kommunen normalt vill se, inom protokollets frist på typiskt tre till sex månader.
Energiförslagen för F-hus
Varje återkommande besiktning innehåller en energiundersökning: kontrollanten ska enligt PBF 5 kap. 3 § peka ut åtgärder som sparar energi utan att luften inomhus blir sämre. I ett frånluftshus återkommer några förslag ur Boverkets kategorier:
- Varvtalsreglering eller tryckstyrning av frånluftsfläkten (optimering av flöden och styr).
- Injustering så att flödena matchar behovet i stället för att fläkten kompenserar med övervarv.
- Anpassade drifttider och zonindelning där verksamheten tillåter.
- Rengöring och tätning av kanaler (underhåll och skötsel).
- Ombyggnad till FX med frånluftsvärmepump, det vill säga att värmen i frånluften tas till vara – en funktionsförbättring enligt OVKAR.
Förslagen är rådgivande. Ägaren avgör själv vad som genomförs, men uppgifterna i protokollet är samtidigt underlag för energideklarationen.
Checklista före besiktningen
- Ta fram driftkort, ritningar och senaste protokoll med markerade mätpunkter.
- Kontrollera att fläktrummet är låst men åtkomligt och att stegen till taket är säker.
- Be de boende öppna uteluftsventiler och plocka bort egna motorfläktar från kanalen.
- Rengör eller byt synligt igensatta don i kök och badrum.
- Avisera tillträde till lägenheterna en till två veckor i förväg.
Vad kostar OVK i ett F-hus?
Frånluft ligger i mellanskiktet prismässigt: från cirka 550 kr per lägenhet ex moms i små hus, sjunkande mot 400 kr per lägenhet i bestånd över 80 lägenheter. Minimidebiteringen gör att ett hus med tio lägenheter sällan hamnar under 3 500–5 500 kr. Injustering (400–900 kr per lägenhet) och rengöring tillkommer vid anmärkning. Uppskattning – exakt pris i offert.
Gäller det ditt hus?
Bor ni i en bostadsrättsförening eller äger en hyresfastighet byggd 1960–1990 är F det troligaste systemet. Läs mer på sidan om F-ventilation och jämför prisband på prissidan för BRF.
Boka OVK-besiktning för frånluftshuset
Källa: Boverkets PBL-kunskapsbank om OVK (boverket.se).